GALNINGAR

Vi känner oss FRUKTANSVÄRT osmidiga och klumpiga i våra vinter outfits... lager på lager för att sedan toppa med ett lager kläder till. Och är jag inte heeeelt ute och cyklar....så är det inte omöjligt att jag även ordnat lite med mitt underhudsfett för just detta syfta... för att inte frysa OM vintern skulle komma kan det hända att jag gått upp ett kilo eller två... eller tre?
Hästarna är så klart helt på G i denna kylan och höga luften, idag har vi varit på väg av från bockande-fisande-stegrande och pipande (JA...DOM PIPER?) pollar.
I kalla hårda stela sadel har vi åkt pulka fram och tillbaka, hala strumpbyxor under ridbyxorna har inte underlättat inte heller förbättrat vårt sadelfäst. I dunjackor size "xtra tjocka män" med en mängd dun som utan tvivel tillhört 52 stycken änder, har vi idag nästan smakat ridhusunderlag och känt oss allmänt klumpiga och tjocka! Som bilden ovan visar kräver vår hud lite sol... vår bleka färg gör oss nästan genomskinliga...
Bilden ovan är på Linda från i morse...


Som grädde på mosen har vi köpt nya stövlar... jätte fina... jätte hårda och jätte oinridna. Att rida galningarna idag kändes som att försöka manövrera en mekanisk tjur efter några öl på ett tivoli... MED PJÄXOR!

Farväl

Ett farväl är aldrig en enkel sak...

det tar på en mentalt och man går omkring som i en zombie värld där baksidan utav dina ögon smärtar från alla tårar som passerat de senaste dygnen.
Hästarna är mer än bara några djur i en box, de är våra kompisar, våra arbetskamrater, våra barn och våra bekymmer. Lika mkt glädje och skratt de tilldelar oss, lika mycket är de orsaken till bekymmersrynkan mellan ögonen som kommer med jämna mellanrum. De är anledningen till att vi på lördagen somnade med ett leende på läpparna över vår fantastiska dag tillsammans, och att vi på Söndagen låg sömnlösa över vad som trycker våra kompisar, oförmögna att förstå vad de försöker berätta för oss.
Hästarna och vår villkorslösa kärlek till dem alla är anledningen till att vi med förfrusna lår och känselförluster i fingrar och tår sadlar upp nr fyra för dagen och med ett leende utför dagens arbetspass. De är anledningen till väckarklockan ringer fem en mörk vinter morgon och vi i sovande tillstånd klär på oss den nytvättade vackra tävlingsskjortan och de vita byxorna för att spendera en frusen hel dag på tävlingsplatsen (med släkt och vänner som så snällt får dölja med om de vill umgås med en hästmänniska), en heldag som resulterar i två minuter på banan med ett kanske halvdant resultat. Lika glada för det är vi för vår kompis, vår arbetskamrat, vår HÄST gjorde sitt bästa.

Detta året börjar med ett farväl till några utav våra fina kompisar och arbetskamrater, Vi tackar att vi fått lära känna er, och vi hoppas att ni ger era nya arbetskamrater lika mkt lycka och lika många skratt som vi fått, för när ett farväl utbyts mellan två vänner, vem minns då bekymmersrynkorna och de sömnlösa nätterna?

Casper, personligheten, killen, grabben, och den arbetslösa. En herre som även i sina pensionärsdagar aldrig kommer växa upp.

Alasca-Molga, prinsessan, hjältinnan och primadonnan, damen som är född för att tävla.

TACK

Maja från i Söndags

Detta är Majas debut i 100 i helgen, Åstorp även detta. Fina flickan utvecklas bra måste jag få säga, lugnt och stadigt, kommer gå 110 redan nästa tävling (Perstorp)

utvalda filmer från helgen

SJÄLVKLART börjar vi med Stellas vinst runda, enkelt, okomplicerad och samspelt.

Vidare kan ni ju se dem andra på följande länkar;

Mr Fritzman
Uppvisar på videon en stor utveckling, hans bakbensteknik har kommit ifatt honom och äntligen börjar han hoppa lika bra som han är snygg

Caramelle
Vi har hittat varann på ett mkt bra sätt där vi nu uppvisar ett lugn och en jämnhet på våra samtliga språng, en felfri runda känns nu som en självklarhet, och vi kommer närmare 140 debuten tillsammans för varje vecka!

Newton
Har under vintervilan hittat sin självsäkerhet och sitt förtroende för Linda, han hoppar runt 120 banan som en mkt rutinerad kille istället för den blott 6 åriga pojk han är.

Ha en bra dag
Kram Kram

Vinst

Jag vann igår:)
Inte ngn 145 i La Boule, inte ngn speedklass i Liepzig, inte ens en en runtomklass på ngn ELIT tävling i Skövde, utan en regional 120 på gårdagens tävling i Åstorp och jag blev SUPER glad, där var nästan 100 starter och Stella har inte tävlat sedan oktober. Hon kändes självsäker och övertygande, detta ska bli hennes år och hon startade säsongen med ett utropstecken, 2012 -REDO!!!

Tävling :)

Tävlingssäsongen är äntligen på g! Vi befinner oss i fantastiska Åstorp, trotsar både kyla och klass II varning för inkommande snöstorm. Termobyxorna är på och fingrarna har sedan länge slutat påminna oss om sin existens. Med känselförluster från topp till tå ska vi nu iförda tunna kavajer och genomskinliga vita kingslands byxor (allt filmas, och kameran lägger på 10 kg så nej, ska INTE ha underställd!-håll in-håll upp-mitt måtto) inta tävlingsbanan för att studsa runt på 120 nivå.

Wish Us luck!

Godzilla...nej, förlåt, Nilla

Detta är alltså Nilla...Nilla...inte Gunilla inte heller ngt franskt inlindat konstigt namn som resulterat i att vi för enkelhetens skull kallar flickan Nilla...Nej, hon heter Nilla...inget mer, inget mindre bara enkelt Nilla... Men denna flickan är allt utan enkel..!

Hon har en utstrålning som hade räckt till 10 andra hästar, hon har en energi och ett behov att ta sig från punkt A till B på snabbast möjliga tid som görna hade reducerats till en tiondel, och hon har en vilja... en vilja av stål. Och i jämförelse med tex Caramelle som undviker konflikter söker denna damen dem. INGEN ska komma och tro att dom bestämmer. Om det så handlar om att skritta eller trava, Nilla travar i skritt tempo, men hon TRAVAR så kan stackars Linda hoppa av om hon så gärna känner för att skritta.
Det här med att bestämma vilket varv som det ska ridas i börjar hon mjukna lite och låta Linda bestämma ibland, men ibörjan när hon kom vägrade hon totalt vissa dagar att gå i höger varv, andra dagar kände hon inte för vänster, vissa dagar skulle Linda vara glad att hon fick hoppa upp.
Allt detta har dock blivit mkt bättre, och så fort vi hoppar damen så går vi alla därifrån med ett leende, hon har hoppning, teknik, avstamp och attityden till att bli en klass häst med rang, hon är snygg som bara den att titta på och detta året, tillsammans med sin brorsa Mr Fritzman har hon siktet instället på Falsterbo, och om hoppningen hon kommer visa oss nu när hindrena äntligen blir 120 på tävling kan jag tveksamt säga att den kommer vara ngt lååångt utöver det vanliga, för Nilla är allt utom vanlig!