återigen varit några timmar på akuten... denna gången för min egen skull. Ett styck fuxsto "glömde" fälla ut landningsstälet efter ett litet litet språng på lilla hindret på framridningen, så vi störtade riktigt rejält, hon blev lika chockad som jag... några kullerbyttor och en 600 kg häst över mig har numera gjort mig väldigt väldigt orörlig... dock kan nämnas att inget är brutit. Men alltså helt allvarligt.. hade någon sett mig här nu ikväll när jag kom hem och försökte ta av mig mina kläder och på med pyamas hade ni dött... tog en evighet och massa försök innan jag kunde få av tröjan...
Förövrigt fick jag ett riktigt riktigt fins mejl idag från älskade Carin (nja, eller kanske hennes nya familj?);
"Hej
Tänkte nu skriva vad vi gjort de senaste 3 veckorna, det började med 1 vecka mycke stressad häst och lite uteridning varje dag i vårat fina vinter väglag, sedan släpptes hon med våran dressyr valack och det gillade hon, helt klart att hon är en dam som bestämmer men väldigt ödmjuk, hon har blivits stallets gose tjej, efter det 1 och halv vecka lite lätt träning med mark jobb och lite lätt hoppning, har skött sig alldeles utmärkt men iblan är det frågan om vem som bestämmer, hon el ryttaren men för våran del är det aldrig tvekan, hon ägnar dagarna i hagen att putta vatten byttan från frambenen till bakbenen och sedan kliva i med dem och ställa sig och sova, alla i stallet är fasinerade, vi har försökt att ha boots och benskydd i hagen men de ligger i små bitar när det är dags att gå in, så nu är hon HÄST i naturligt format, denna helgen var det dags att ställa upp i en lokal tävling då en i stallet skulle dit, 95 och 100 stod på schemat, framridningen blängde alla på oss och undrade vad de var för odjur vi hade köpt men då hon hoppat 2 felfria rundor lätt som en plätt sa dem hm, de kanske blir något med tiden, då alla knappar är hittade, vi är mkt nöjda och älskar henne redan vi hör av oss senare under våren hälsningar fam hansson-qvist, mölnlycke"
Over and out... får se om jag kommer ur sängen imon... lovar INGET
Kramar
4 kommentarer:
Vilken tur att det inte hände på hemmaplan då, med tanke på att du ofta ses ridande utan hjälm. Vad tror du hade hänt då?
Då hade jag fått ajaj, som tur är så hoppar jag aldrig utan hjälm, vilket iaf är ett steg i rätt riktning! All ridande på vår anläggning ska ske med hjälm för att försäkringen ska täcka, så försöker verkligen att ha hjälm alltid.
Bra det, för det borde vara en självklarhet tycker jag...
Åh, så jätteroligt i allt det tråkiga med ett så fint brev "från" Carin.
Låter som om hon får det toppen!
saknar den piggelinen... =)
Skicka en kommentar